Lärande i digitala miljöer

Lärande i digitala miljöer – didaktiska möjligheter och konsekvenser med fokus på formativ bedömning

Att bedöma elevernas arbete formativt är positivt för elevernas lärande. Lärare vittnar dock om att det är ett tidsödande arbetssätt. Digitala verktyg skulle kunna möjliggöra att lärarna på ett effektivare sätt kan bedöma elevernas kunskaper. Intresset för att utveckla verktyg för att stötta lärarnas undervisning och elevernas lärande är stort och det finns en uppsjö av system på marknaden. Idag finns det relativt omfattande forskning kring hur lärare använder digitala system i undervisningen. Det saknas till viss del ett kritiskt perspektiv som studerar användningen av digitala system och i vilken mån de eventuellt styr lärarnas undervisning. Det saknas även forskning kring hur lärarna arbetar med formativ bedömning generellt, med eller utan stöd av digitala verktyg. Forskningsprojektet kommer att studera lärarnas undervisning när de använder två digitala system i sitt klassrum.

Bakgrund

I och med tilläggen och förtydliganden i skolans styrdokument kring digital kompetens och programmering kommer digitala verktyg att användas alltmer i klassrummen. Förändringarna i styrdokumenten ställer krav på såväl lärarnas arbetssätt som på de digitala verktygens design. När det gäller lärarnas arbetssätt handlar det om att anpassa undervisningen utifrån förändringarna i kursplanerna och att utveckla elevernas digitala kompetens. Det kan handla om att utveckla och stödja elevernas läsning och skrivande med stöd av digitala redskap som till exempel skapa text via ordbehandlare, eller läsa en text på en lärplatta eller skärm. Om några månader kommer Skolverket att påbörja en försöksverksamhet där elever kommer få möjlighet att skriva nationella proven i engelska, svenska och svenska som andra språk via datorn.  Vad innebär det att skriva text via ett digitalt verktyg jämfört med papper och penna? Finns det någon skillnad och isåfall vad består den i? När eleverna skapar text via digitala verktyg kan de enklare redigera sin text, använda rättstavningskontroll, dela och publicera sin text som i sin tur skapar möjligheter för andra att kommentera och granska texten. Man kan ställa sig frågan vad det innebär att kunna stava i en miljö där eleverna har tillgång till ett rättstavningsprogram? Likväl som användningen av digitala verktyg ställer krav på en förändrad undervisning ställer det också krav på bedömningen av elevernas kunskaper. I och med att elevernas lärvägar och texter blir alltmer åtkomliga när de arbetar i digitala lärmiljöer skapas det därmed ökade möjlighet att följa elevernas lärprocesser. Detta i sin tur öppnar upp ökade möjligheter för formativ bedömning.

Projektet

Arbetet med formativ bedömning inom skolan har vuxit starkt under 2000-talet och i och med detta växande intresse för att följa och bedöma elevernas lärandeprocesser i högre grad har lärarna till stor del tagit hjälp av digitala verktyg (Hirsh & Lindberg, 2015). Att arbeta formativ ses ofta som en tidsödande process. Användningen av digitala verktygen hjälper lärare att dels följa men även dokumentera elevernas lärprocesser i högre grad. Tidigare forskning relaterat till bedömning av elevers kunskaper visar också att när digitala verktyg såsom datorer används i undervisningen tenderar bedömningen att bli mer formativ i sin karaktär (se till exempel Erstad, 2008). Kritiska studier kring bedömning och användningen av digitala verktyg visar att lärarna betraktar de digitala verktygen som en egen aktör som bedömer elevernas lärande genom bland inbyggda feedback-strukturer (Hirsh & Lindberg, 2015). Det blir därmed viktigt att studera till exempel vilken typ av feedback som är möjlig att ge via digitala verktyg och hur och av vem dessa verktyg designas. Det behövs ökad och fördjupad kunskap kring användningen av digitala verktyg i skolan med fokus på formativ bedömning för att belysa vilka didaktiska konsekvenser detta får för elevers lärande i digitala miljöer. Det blir allt viktigare nu i och med förändringarna som gjorts i styrdokumenten.

För att skapa ökad kunskap inom området kommer jag att studera hur lärare använder två digitala system för att formativt bedöma elevernas arbeten. Åtta lärare som undervisar i ämnena Svenska, No-, och So ämnena i åk 6-9 kommer att följas, från att de iscensätter en uppgift eller kunskapsområde fram till att det området avslutas. De två digitala system som kommer att studeras är Loops och Invigos.

Feedbackstrukturer och lärarnas undervisning

Syftet med studien är att undersöka digitala system design och hur lärare använder dessa när de bedömer elevernas arbeten. Fokus kommer att vara på systemens design av feedbackstrukturer och lärarens formativa  bedömning av elevernas arbeten. Tidigare forskning visar att lärare har en tendens att betrakta digitala system som en egen aktör som bedömer elevernas lärande genom de redan inbyggda feedback-strukturer (Hirsh & Lindberg, 2015). Det blir därför centralt att kritiskt analysera systemens design för att skapa kunskap kring hur dessa eventuellt hindrar och/eller stödjer lärarens formativa bedömningsarbete vilket i sin tur får betydelse för elevernas lärande.

Fokus kommer således att vara; dels på designen av feedback strukturer i de digitala systemen och dels på hur lärares använder systemet i undervisningen.

Följande frågeställningar kommer att vara vägledande:

  • Hur kan feedbackstrukturerna i de digitala systemen beskrivas?
  • Hur används de inbyggda feedbackstrukturer av lärare när de bedömer elevernas arbete?
  • Vilken betydelse har användningen av de digitala systemen för elevernas lärande?